Linuxspalten nr 2 2012

Det går nog rätt

Hur ser jag ut? Vilka signaler skickar jag ut? Vem är jag vän med? Livet har blivit alltmer komplicerat för mig. Adam Dunkels presenterade utmaningen för de uppkopplade prylarna på dagen för ”Internet of Things”. Åter arrangerat av SICS i samarbete med EIT ICT Labs, Wisenet, KTH och Stockholms Universitet. Platsen är Electrum i Kista utanför Stockholm. Det är i sanning en ny värld som nu står inför oss säger Adam och alla de andra talarna unisont. Miljarder av uppkopplade gruskorn som alla ska ge oss information om vår omgivning. I framtiden är det full koll som gäller.

Det blir glasklart för mig att detta Utopia aldrig kommer att fungera utan ett gemensamt globalt och opolitiskt moln av kommunikation för att använda och fördela all denna information.
Men är detta möjligt? Att vi skulle lyckas att bryta ner de politiska och kommersiella barriärer som omger oss i nuet känns som en vision direkt tagen ur någon av våra sciencefiction-författares verk.
På samma IoT-dag inledningstalar professor Kristina Höök om sociala interaktioner. Min egen tveksamhet till det öppna sociala molnet, exempelvis Facebook, är avvaktande men det gäller inte Kristina. Sällan har jag hört någon så ärligt positiv till denna öppenhet. Javisst, som Kristina säger, den personliga integriteten är vi själva ansvariga för men idag måste vi finnas med i molnet. Vi har vår egen digitala ”persona” att sköta om. Byter du kläder när du ska på fest? Sätter du på dig arbetskläder när du ska snickra? Använder du spegel? Vi bär alla ett klassiskt persona som vi hela tiden anpassar och uppdaterar för att stämma med vår omgivning. Att ditt persona nu även finns i digital form gör inte livet farligare, svårare eller mer utmanande. Det handlar om att vara ett med tiden. Att mäta din puls och visa den i realtid på internet eller att låta lunchens motionsrunda publiceras via Runkeeper känns idag bara som en del av din digitala personlighet.
Många pekar på att det är just tjänster som idag står för värdet. Det som vi är beredda att betala för. Plattformar, operativsystem, processorer och kommunikation har redan förpassats till oväsentligheter. Det är Appen, applikationen, programmet som gör något positivt för mig, som är värdet.

Öppet är rätt
Så rätt allting blir när man tror på rätt sak. Självuppfyllande profetior har sin alldeles egna behagliga smak. Många har säkert berättat för vänner att alla adresser i vårt ursprungliga internet nu är använda. Att vi nära nog omärkligt kommit över till IPv6, nästa generation av internet, bryr sig få om. Med ett 128 bitar brett adressfält kan IPv6 nå tre med trettioåtta nollor efter sig unika apparater. Det är väldigt många men det sades också 1971 om IPv4 med sina 32 bitar för adress. Datanätet bestod då av två datorer. Att man ändå beslöt att låta systemet omfatta fyra miljarder unika adresser är häpnadsväckande framsynt.
Ett globalt och ickepolitiskt datanät är ett måste. Utan fri och okontrollerad transport av data kommer molnet, The Cloud, aldrig att bli verklighet. Det kan inte vara så att vi ska behöva tänka på att stänga av datatrafiken, av kostnadsskäl, i våra mobiler bara för att vi hamnar utanför den lokala nätleverantörens värld. Att vi sedan kommer att slänga tusentals kronor på tjänster som levereras via nätet är en helt annan sak.

Affärsmodellen för den öppna källkoden står stark. Det går inte att klara av att skapa molnet utan öppenhet. Utan molnet kan inte de många miljarderna internetprylarna fungera. Utan de små sensorerna kommer vi inte att nå Utopia.
Quod Erat Demonstrandum,
vilket skulle bevisas.

Fler tjejer!

Idag blir det inte så mycket om den nyfödda kronprinsessan, men desto mer om behovet av tjejer i teknikutbildningarna.

För egendomligt nog är bara 11 procent av de som läser elektroteknik, teknisk fysik eller data på högskolan kvinnor. Detta trots att de här utbildningarna är mycket säkrare vägar till intressanta och välbetalda jobb än de allra flesta andra. Läs mer »

Slaget om nästa generation

Vilket operativsystem och vilken processor hittar vi i nästa mobiltelefon/dator? Och vem bryr sig?

Intel och Microsoft visar jättevinster och en snabb extrapolering av tillväxtkurvorna visar att de bägge snart kommer att dominera helt. Och ändå har väl aldrig framtiden verkat så osäker för de bägge giganterna. Läs mer »

EU-kommissionen ställer in siktet på nya produktkategorier

EU-kommissionen avslutade nyligen en studie avsedd att avgöra vilka nya produkter som bör inkluderas i arbetsplanen för Ecodesign-direktivets energirelaterade produkter (ErP) för 2012-2014. Läs mer »

Allt går ju med elektricitet

Den senaste veckan har vi flera gånger tangerat elrekordet i Sverige. Kylan har tvingat energiproducenterna att dra igång de ganska ineffektiva oljekondenskraftverken i Stenungsund och Karlshamn (att tre kärnkraftverk är stängda för underhåll, eller vad vi nu skall kalla det, gör inte saken bättre – men det är en annan historia). Läs mer »

En dator för 25 dollar

I veckan började “The Raspberry Pi Foundation” sälja datorer för 25 dollar styck. För mindre än två hundra kronor får man en förvånansvärt kapabel dator för att leka och lära sig använda Linux-mjukvara. Det är extra intressant eftersom kombinationen ARM/Linux idag är nästan lika vanlig som x86/Windows. Läs mer »

Lätt att vara efterklok

Klart att Ericssons vinst skulle minska i fjärde kvartalet. Och klart att Apple-aktien skulle gå som ett snälltåg. Och klart att Intel och ARM skulle växa på det sätt de har gjort.

I efterhand är det sällan särskilt svårt att förstå varför saker och ting händer – hyfsat ofta har man till och med haft rätt i förväg. Men vad hjälper det. Läs mer »

Linuxspalten nr 1 2012

Surt men syrligt gott

Det är surt sa räven. Försöker man att tolka vad Aisopos menade, när han skrev denna fabel för 2500 år sedan, så säger han att det är enklare att förkasta det ouppnåeliga som surt än att behöva acceptera att de druvor, som räven försökte nå, ändå smakar gott.
Att för en troende av begreppet öppen källkod behöva acceptera att köpa en iPad2 från Apple var inte helt enkelt. Denna tingest så helt inlåst i betalningsmekanismer att det inte ens går att använda den utan att uppge sitt kontokortsnummer. Detta, trots att jag inte har för avsikt att köpa några ”appar”.
Jag hamnade i detta bryderi av det enkla skälet att min bundsförvant i många år, Linux Journal, i höst beslöt sig att bara leverera sin skrift elektroniskt. Reaktionerna har alltsedan det första helt elektroniska numret varit högljudda. Många gamla läsare förstår inte hur man kan ta detta steg att helt sluta ge ut tidningen i pappersform.
Nu är mekaniken bakom detta kontroversiella beslut inte så svår att förstå. Det är dyrt att trycka på papper och än kostsammare att distribuera en pappersutgåva globalt. Tidningens överlevnad hängde på att minska kostnaderna eller dö. Så det blev e-papper eller inget. Själv fattade jag först inte att detta hände. Tidningen slutade att visa sig i brevlådan efter sommaren. Lagom till trattkantareller och skogspromenader på landet undrade jag var senaste tidningen var. Snart nog insåg jag att det inte fanns någon tidning att leta efter.
Rekommendationen från tidningen var att läsa tidningen på en läsplatta. Jag hade ingen läsplatta, stod på mig, ville inte skaffa någon läsplatta utan försökte läsa tidningen på min dataskärm. Det går nu inte så bra, att läsa längre text på skärm är inte, är inte alls, optimalt. Sakta föddes fröet som senare skulle blomma ut i tanken att jag ändå går och köper en läsplatta. Android naturligtvis men huvaligen så många valmöjligheter det fanns.
Eureka, jag har hittat en av den öppna källkodens svagheter, de många valmöjligheterna. Något måste göras åt all denna brokighet. Standardisering och åter standardisering måste till. Personligen tröttnade jag på att försöka förstå vad jag ville ha och förföll efter en jullunch, tillsammans med en troende iPaddare, att gå till fina butiken och ge mig själv en julklapp.
Hem kommer jag med en pryl som krävde ett nytt tänk. Nu har det gått knappt en månad och jag har just skaffat ett lånekort på Stadsbiblioteket för att kunna ladda ner låneböcker. Jag har synkat kalendern i min mobiltelefon och min iPad mot mitt Google-konto. Men jag kan också säga att jag haft rätt, allt är inte guld. En iPad kan låsa sig, en iPad är behäftad med buggar på samma sätt som all annan programmerbar elektronik jag kommer i kontakt med.
Det stora skälet att jag skaffade plattan, tidningen Linux Journal, hur blev det med den? Jo det har också blivit bättre. Satt på tåget till Malmö, läste på plattan och insåg hur bra det var att ha möjligheten att titta tillbaka i tidigare utgåvor. Läste alla insändare som talade om övergången, det hade jag nog inte gjort i pappersutgåvan.
Sedan laddade jag ner en bok, det blev ”Den befjädrade ormen” av Hans Alfredsson. Trevlig läsning och en bok som i mitt fall inte hade blivit läst, hade det inte varit för just denna läsplattas skull.
Det går att läsa i sängen också. Javisst med all kunskap jag nu gett mig själv om vad en läsplatta skall klara av går det säkert att hitta en Android-platta som passar. Se bara till att vi även i den öppna källkodsvärlden ges lagom mycket med alternativ. Apple hade en poäng denna gång för mig, bekräftad funktionalitet, syrligt men gott.

“Nöden är uppfinningarnas moder”

Det gamla talesättet visar sig än en gång vara sant. I det här fallet handlar nöden om att ta itu med den kraft som utnyttjas av produkter i “standby”- eller avstängt läge. För att göra det presenterar folk alla möjliga sorters unika tillvägagångssätt. Läs mer »

Ett intressant år

Inte bara Juholt och kaptenen på Costa Concordia kan se fram emot ett intressant år. Det gäller nog de flesta av oss och inte minst i elektronikindustrin. Läs mer »

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.